shutupandsmile

Nu börjar jag bli trött på att vara ledig, och ändå har jag inte ens varit ifrån jobbet mer än en och en halv dag. Ångesten blev inte direkt mildare av att jag för ca en halvtimme sen fick ett sms från chefen; "Kan du jobba i eftermiddag?". Problemet är att jag är i Mariefred (och mitt jobb är i Södertälje),  jag har varken bil eller körkort och jag har redan planer för eftermiddagen/kvällen. Jag känner mig som en dålig anställd. Som en dålig kollega. Fan, jag skäms nästan litegrann. Men faktum är att jag aldrig säger nej till mina kollegor/chefen när det handlar om att jobba över eller börja tidigare, så jag borde kanske inte ha ångest och dåligt samvete.

Just nu sitter jag och är en såndär tråkig flickvän. Ni vet, en sån som när det blir dags att gå och lägga sig blir helt pigg och inte alls har lust att sova, trots en bedjande pojkvän? Usch, en sån är jag. Men det var inget lätt beslut kan jag meddela. Jag menar - att ligga och skeda med en naken halvsovande kille, som dessutom luktar shampo, med ena handen på dennes skinka... Mmm, just det. Inte lätt. Men jag valde att jobba på att förändra bloggen - nu har jag i alla fall lyckats sätta in en snygg klocka! Framsteg mina vänner, framsteg.

Och till er grannar här i trapphuset, jag ber om ursäkt. Ingen dog härinne, jag lovar. Och jag ber om ursäkt om jag höll er vakna. Nästa gång ska jag ha en kudde över ansiktet, annars riskerar vi nog att få en anmärkning eller något annat onödigt. Men ibland måste man låta naturen ha sin gång - så att säga.

Jag är helt seriös; jag börjar få sol-abstinens. Detta tillstånd innebär ständig trötthet, noll lust att gå utanför dörren på min (mina) lediga dag (dagar), går ständigt klädd som en lodis hemma, ett tjurighets-veck mellan ögonbynen som inte verkat vilja jämna ut sig och oändligt många suckar. Nu när jag dessutom har införskaffat ännu ett par nya vår/sommar-dojjor från HM känner jag att våren måste komma. Snarast. När det blir vår blir allt mycket bättre, det brukar jag alltid intala mig själv. Våren innebär hopp. Ja, så länge det är soligt och någorlunda varmt såklart. En av de största anledningarna till varför jag älskar våren är att då slipper man stövlarna, jag har nämligen en grov kärlek till vår/sommar-skor. De senaste tre veckorna har jag köpt 4 par. Ni ser? Hemligheten är att köpa några av dem på REA; då slipper man få kron-ångest och tömt konto. Nu fattas det bara ett par Vans och ett till par Converse, sen är jag nöjd. Får vi hoppas.

Förresten, orka Hemköp-reklam i bloggen?

Jonas hävdade nyss att han har fått pungvred. Och att han är full, efter 2 stycken 2.25:or. Dessutom tror han att han skulle ha en given plats i "En annan del av Köping".

Jag tvivlar inte.

Ibland blir jag lack på mig själv, riktigt lack. Denna gång handlar det om detta faktum; jag är inte särskilt teknisk. (läs: inte särskilt bra på datorer). Hela grejen grundar sig i att jag vill ha en snygg blogg. Något som matchar mig liksom. Antalet gånger jag har suttit framför datorn och svurit högt över att jag inte fattar ett skit av alla koder, hur man fixar layouten, lägger in bilder högst upp, är många. För många. Kollar man runt i bloggvärlden hittar man ju ett antal jävla miffon, men som på något sätt har lyckats göra snygga bloggar. Jag hoppas fan att de har fått hjälp av någon - annars skämms jag ännu mer. Det är ju tamefan pinsamt att jag inte kan lösa detta själv.

Sate.

Dagens missions: äta någon typ av frukost/lunch, genomgå någon slags extreme makeover, åka till Södertälje, käka lunch med Carro, fördriva tid, sola med Jonas, ... ? Resten visar sig.

Kan ju meddela att det inte var någon bra idé att dricka kaffe vid nio-tiden igårkväll. Jag hade allvarliga sömnproblem, och det vet ju alla att jag inte är känd för att ha.

Jag - Men vad fan ska vi göra då?
Fanny - Jag vetefan. NÅT typ.
Jag - Aa, men vi drar till McDonalds i Strängnäs och äter glass typ.
Fanny - Amen lätt. Kom igen då.

Sen satt vi där i 2 timmar med smält glass och kalla lattes' framför oss och snackade på som aldrig förr. Vi blev riktigt djupa faktiskt. Trevligt som satan.

FANNY SOM FÖRSTÅR HÄRKET säger:
bajsi bajsi datorn jobbar sate här
Little miss Attitude säger:
judedatorn, HAHAHAHA

Jag tar tillbaka hela grejen om att det "inte riktigt är min grej att vara ledig". Det är min grej att vara ledig. När kan man annars ägna en hel dag åt att: gå upp självmant runt kl 10, gå klädd i pyamasbyxor och en utsliten tröja, ha otvättat hår uppsatt i en alldeles för hög toffs, äta kakor och egenpressad juice till frukost, hets-äta ca 15 pez-paket (ni vet, de där små vita godisarna som är förpackade i små näst intill inbrotssäkra färgglada paket), ta ett random varmt bad, snusa non-stop, jobba på att lära sig göra nr.2 med öppen dörr och låta bli att gå ut i kylan.

Men det får inte gå överstyr. Två dagar i sträck räcker - annars blir jag galen och uttråkad.

Ibland önskar jag att jag liksom var... större. Viktigare. Häftigare. Näst intill känd. Känd för vad har jag ingen aning om. När jag får sådana tankar funderar jag på hur i h-vete detta ska gå till, men kommer egentligen aldrig fram till något bra. Starta någon slags revolution kanske och bli omskriven i historieböckerna och bli journalisternas magnet? Knappast troligt. Bli en as-känd bloggerska och få så många kommentarer att jag inte ens hinner svara på häften? Jo, tjena. Då bör jag kanske satsa på att skriva oftare än 5 gg/vecka. Dessutom skulle jag nog behöva skriva satans mycket roligare, sarkastiskt och sådär smart (som förövrigt är en freakin' konst). Kanske skulle ta och bli modell? Eller nej förresten. Då måste jag först lägga mig under kniven, sluta äta och istället börja röka på heltid, kunna gå i skyhöga skor utan att se ut som ett skämt och dessutom fettsuga röven. Låter inte särskilt trevligt.

Jag tror nog att jag gör bäst i att fortsätta leva mitt halvbekväma och icke-kända svenne-liv. Fortsätta gå till mitt trevliga jobb på Akademibokhandeln, ibland äta matlåda, alltid ha 2-4 påbörjade böcker som aldrig blir färdiglästa, bli uppspelt över REA-lappar, drömma mig bort till varmare länder och åka Sl-buss med mp3lurarna i öronen och drömma om ett riktigt jävla rockstjärna-liv.

Imorn drar mamma och Kjell till Thailand, helt random. Därför umgås jag som sagt med mamma ikväll, orka att inte träffa henne på 2 veckor liksom. Svar nej. Men angående mitt tidigare inlägg; ikväll har jag jobbat mig uppåt på skalan. Landgång till middag (superlång macka med typ ostar, skagenröra, räkor, parmaskinka, grönsaker m.m), vindruvor, chips och 2 glas vitt. Gott som fan. Märks dock att min mage inte är van vid enorma mat-intag; mår rätt illa nu och jag ser ut att vara i 7:e månaden. Typ.

Idag är jag ledig. Ledig ledig ledig. Skönt som tusan. Gick (som planerat) upp vid 10 och har hunnit med nästan allt som jag skrev i förra inlägget att jag skulle göra idag. Kvar har jag att; duscha, ta på mig anständiga kläder, sminka bort spök-likheten och äta något. Har inte ens käkat frulle än och klockan är typ halv två. Hela grejen med min aptit är rätt märklig faktiskt. Vi vet ju alla att jag är ätarN. Egentligen. Men de senaste 2 månaderna har det hänt något, varför vet jag inte. Jag äter mini-portioner, är nästan aldrig hungrig, äter knappt fast jag är hungrig (låter jävligt korkat) och är helt enkelt inte sugen. Det är nästan så att jag blir orolig. Allt detta har ju liksom resulterat i en hel del viktminskning - vilket egentligen inte är något jag strävar efter. Tydligast blev det när jag en dag häromveckan gick till bussen och plötsligt märker att min skärp (som alltid suttit stadigt på höften) faller ner. Likaså när brorsan kläcker ur sig "Fan vad skinny du har blivit". Något måste göras - och det är nu. Eller? Jag vet inte. I-landsproblem egentligen. Men jag gillare. Dumt.

Skräckblandad förtjusning.

Nu börjar min helg. Eller rättare sagt; för 2 timmar och 10 minuter sedan började min helg. Är ledig imorn! Har planerat att: gå upp senast 10.00, städa mitt rum inkl. dammsugning, duscha, rensa bland alla miljoner prylar i min alltför stora garderob... ja, det var nog det enda. Hoppas att åtminstonde hälften blir gjort, annars får jag skämmas. Kvällen ska jag spenderna med min kära mor, det var alltför länge sen. Vitt vin, film, mys-middag och popcorn - känns som ett jävligt lovande upplägg ♥

Finn det egentligen något bättre än detta; du har spanat in en väska som från början har kostat 399:- men som nu kostar 249:- på REA. Du har haft jordens beslutsångest angående om du ska ha en röd eller en svart. Du går dit ett par dagar senare för att få arslet ur vagnen och bestämma dig. Då ser du den - skylten! "Halva reapriset" Lycka. Total fucking lycka. Så, vad gjorde jag? Jag köpte båda; en röd och en svart för priset av en. Kärlek. Just det, 2 par sommarskor blev det också, 50 spänn/par. Jo ja tackar ja.

Mogen som jag är så har jag nu fyllt i mitt ansökningspapper till a-kassan och jag ska skicka in det. Imorn. (Ska jag vara ärlig så har päronen tjatat i snart 1/2 år på att jag ska göra det, men det tog som sagt 1/2 år för mig att få arslet ur vagnen. Som vanligt). Nu är bara frågan; Måste jag gå med i Arbetsförmedlingen igen för att få gå med i A-kassan? Gick ur när jag fick mitt nuvarande jobb eftersom Arbetsförmedlingen inte gav mig ett skit bortsett från sitt-sår på arslet efter att jag suttit där i en timme och fyllt i allt som skulle fyllas i. Jaja, nästan sitt-sår då. Jobbigt var det i alla fall. Och drygt. Drygt som fan. Så nu hoppas jag på att kunna bli medlem i A-kassan utan att behöva besöka tattar-förmedlingen igen. Vore uppskattat som fan.

Nu har jag iaf kommit liiite längre; jag har ätit frukost och tvättat 2 maskiner som just nu håller på att torka. Där har du förresten ännu en grej som gör mig tantig: jag gillar att tvätta. Jo, det är sant. Jag hatar att t.ex. diska, men tvätta känns bra. Rena kläder is the shit - dessutom är det inte särskilt krävande att tvätta. Man slänger in skiten i maskinen, i med lite pulver, väntar ett tag och VIPS så är det klart. <3

Jag ställde klockan på 09.00, gick en rask 30-minuterspromenad med mp3:n i öronen, kom hem, åt havregrynsgröt och drack té utan socker, har städat mitt rum, duschat och rakat benen och tvättat två maskiner som just nu håller på att torka.

Eller inte.

Jag vaknade 11.30. Har kollat tv, och nu sitter jag här. Jag har inte ens ätit.

Ibland känner jag mig som en liten gumma (kärring), och inte alls som den 19:åriga tjej jag är. Jag har på senaste tiden lagt märke till att jag gör "gummiga" grejer, t.ex; blir tjurig och gnäller när det regnar ute, suckar djupt på morgonen (avsett vilken tid jag vaknar), blir sjukt irriterad på skrikiga/gnälliga barn, har häng-stjärt, är trött oavsett hur mycket jag sover, tycker att mat är för dyrt, använder alltför ofta gammaldags uttryck, blir förbannad när jag hamnar sist i en lång kö, gräver i plånboken i typ en halvtimme för att få upp 3 kronor när jag handlar för 33 och lämnar fram en hundring (allt för att slippa få småpengar tillbaka) och blir andfådd av att gå i långa trappor.

Inte kan jag väl vara den enda som känner tydliga lukt-likheter mellan en nyöppnad Mamma Scans' köttbullar-låda och en riktigt vidrig gasläcka ur det bakre röret? Helt ärligt, detta kan inte vara bra någonstans. Igårkväll var jag övertygad om att Jonas hade smyg-öppnat en låda med Mamma Scans' under täcket, men så var inte fallet. Roligt var det i alla fall.

Jonas kompis kom nyss och plingade på, han tänkte visa sin nya bil. När Jonas pappa hörde detta kom han till dörren och frågade vad det är för bil. "En Ford" svarade Gurra. "INGEN FORD PÅ VÅRAN GÅRD!" ropade han till svar. Det är ju kul att uttryck som är ungefär 1000 år gamla fortfarande är roliga. Eller roliga och roliga, jag började iaf att skratta.

Det är ju kul förresten, att jag och jonas har varit tillsammans i över ett år, har sett oändligt många nedladdade filmer men att jag fortfarande inte vet hur man laddar ner en film.

Jag är för fan 19 år och ska föreställa en självständig kvinna. Tjena.