Ekorren.
Började (av div. anledningar) fundera över sången "Ekorrn' satt i granen". Kolla; ekorrn' satt i granen för att skala sina kottar. Sen kom barnen och förstörde allt, men plötsligt hoppar han ner från "tallegren". Är det inte lite märkligt att han helt snabbt hinner byta träd från granen till tallen, på tiden mellan att han börjat skala sina kottar fram tills han hör barnen och blir rädd? Jag tycker iaf att det är märkligt.
haha joo har aldrig tänkt genom det prspektivet :P
Det måste ha varit en jävligt snabb ekorre!
På tallegren ska det vara, inte från.
Ekorrn satt i granen, skulle skala kottar,
fick han höra barnen, då fick han så bråttom.
Hoppa han på tallegren, stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen.
Ord och musik av Alice Tegnér (i "Sjung med oss, Mamma" 1892).
Men berglund, om han nu fick höra barnen, varför fick ahn då bråttom? Jag menar, barnen kan ju ändå inte få tag på honom. Och varför hoppar han på samma gren?
Iofs, det borde ju inte du veta, inte du som har skrivit texten :P
Jo men du "Berglund". Jag hajjar vad du menar. Men ändå, är det inte lite märkligt att det plötsligt dyker upp en tall i bilden? Ekorren bör med största sannolikhet ha hoppat på en gran-gren, detta är vad jag anser. Och "Gustaw" - jag är helt och hållet på din sida när det gäller barnen.
