shutupandsmile

Periodvis är jag en extremt känslosam person. Detta är en sådan period. Kom precis hem från Carro, vi såg på det senaste idol-avsittet där Amanda sjunger Hallelujah. Jag fick gåshud och tårar i ögonen. Nu sitter jag är i ett tomt hus (borsett från katten) och lyssnar på samma låt på Youtube. Oj, vad jag är känslig. Oj, vad tårarna  rinner. Oj, vilken gåshud jag har.

Och jag hatar när det helt utan anledning blir sjukt kallt i telefonen. Jag hatar det. Jag vill kasta allt i golvet och bara skrika. Men inget sådan kommer ut, bara ett simpelt "god natt, sov gott, puss puss". Jag hatar att bara acceptera. Jag hatar att jag inte bara kan låta förbannad när jag egentligen vill det. Jag hatar himla skit-depp-avslut i telefonen. Och jag hatar att sova ensam. Det är det värsta av allt. Kom hit och gör allt bra, klappa mig över håret, slicka bort mina tårar som du brukar göra, håll mig i famnen som om det vore den sista gången du fick göra det, säg att allt ska bli bra fastän jag egentligen vet att allt egentligen är det. Snälla, kom hit ♥