sooooleeeen.

Tre timmar pallade jag. Tre timmar dränkt i sol-olja på vår glödheta balkong. Runt mig hade jag blomkrukor med röda pelargoner (pensionärs-blommor, ni vet), söta blänkande små tomater, någon form av prästkrageliknande blommor och ytterligare fyra sorter vars namn för mig är oklara. Jag låg på en filt på trallen som Jonas och Claes så snällt har snickrat. Där låg jag och lyssnade på staden jag bor i, med Rix Fm i bakgrunden, och svettades som ett jävla as. Men det är väl priset man måste betala för att bli brun, och brun vill jag ju vara. Svett och sol hör ju ihop.

Förresten, härom morgonen vaknade jag av mitt eget skratt. är jag slog upp ögonen låg Jonas ca 1 dm från mitt ansikte, han såg på mig och log. Jag drömde att jag såg på gamla YouTube-klipp med svenska klassiker, och det var så roligt att jag skrattade. På riktigt. Det var nog första gången jag vaknade av mitt eget skratt, men förhoppningsvis inte den sista.

Buhu.

Det är verkligen en förbannad skillnad mellan att vakna till sol och till regn. Den senaste tidens sol-dagar har jag vaknat innan väckarklockan med ett leende på läpparna och bara kännt "åååååhh vad härligt det är att leva idag". (Typ). Men som idag t.ex. Klockan ringde 08.30 och ett totalt mörker ligger över rummet. Första tanken - "Helvete, tvättstugan. Ååååhhh". Det är sådana dagar man måste rycka upp sig och hindra sig själv från att typ börja grina första minuten i vaket tillstånd. I-landsproblem må vara just i-landsproblem, men nog fan är de problem ändå. En morgon som denna kan man t.ex. se ut som nedan. En smula likgiltig, en aning trött, smått bitter.


I´m back.

Det var ju en jävla tur att jag låg i solen mellan 12.30-17.30 igår, med tanke på hur det ser ut utanför fönstret idag. Igår var det medelhavsvärme, idag är det... oktober. Över en natt, bara sådär. Inte konstigt att man ibland blir förvirrad och inte riktigt hänger med liksom. Men satan vad jag pressade igår, med olja t.o.m, för visst fan är man snyggare när man är brun. Idag har jag igen större lust att gå utanför dörren, rädd för att det bruna som fastnade på mig idag ska regna bort.

Det rätt lustigt att spendera en dag på en (vår) balkong i Södertälje. Jag tror, på allvar, att det inte hörs lika många sirener i någon annan stad i Sverige. Brandbils-sirener: "Hm, undrar om det är Willys i södra, Coop, Ica Maxi eller en källare i Fornhöjden som nån har satt eld på nu. Det lär ju knappast vara en katt i ett träd". Ambulans-sirener: "Kniv i någons skalle i grannhuset? Grov våldtäkt på Torekällberget? Har någon blivit skjuten nere vid maren? Har nån fått ett skott i magen p.g.a. en dömande blick?" Polis-sirener: Valfritt av ovanstående exempel.



RSS 2.0