shutupandsmile

Idag har jag mest gått runt och varit törstig hela dagen. Jobbat också, naturligtvis, men druckit galet mycket hela dagen. Det är lustigt det där, jag börjar nämligen se ett mönster. I början av "röda veckan" kommer törsten som ett bomnedslag och håller i sig ungefär ett dygn. Märkligt det där. Hur som helst, jag hatar mens. Jag hatar mens så innerligt djupt att jag... ja. Efter två gråt-attacker och fosterställning i lunchrummet på jobbet igår beslöt jag mig för att gå hem tidigare. Det funkar inte så bra att stå i kassan, dubbelvikt, och gråta samtidigt. Gick hem, sambon värmde vetekudde till magen och tände ljus i hela rummet. Sen låg jag i soffan och svettades och grät lite mer. Skönare att gråta hemma än på jobbet, det känns mesigt. En annan mens-grej är att jag under de 2 första dygnen (när det gör som ondast) är att jag får sjuka tvångstankar. Magen är helt svullen, det gör ont att skratta och jag är mycket noga med att inte gå in i saker med magen först. Då kommer tankarna. "Någon sparkar mig i magen... Hård-sex... Baseboll-trä mot magen... Hård i magen och måste gå på toa...  Ramlar och slår magen i ett bord... " Tillslut blir det så jobbigt och hemskt att jag grinar lite mer och mår illa.

Något är ju uppenbarligen inte som det ska.

Träningen med Elina igår gick riktigt bra faktiskt, i en timme höll vi på. Sen att jag spenderade totalt typ 8 minuter med att dricka vatten är ju en annan sak. Att dricka mycket  vatten är viktigt, har jag hört. Vi sprang på band (1 km, sedan gjorde det ont i hela kroppen), "cyklade", åkte fram och tillbaka i någon slags rodd-maskin och körde på en maskin där det såg ut som om man sprang i luften. Med intervaller. Jag klarade de 10 minuter man skulle, sedan var jag svimfärdig. Typ. Men vi lämnade gymmet svettiga och röda i ansiktet (ok, jag var röd i ansiktet. Eller mer rosa faktiskt). För övrigt stod det på lappen på mitt nya träningslinne att det andas, bullshit. Min rygg var som niagarafallet efter 30 minuter.

Vi sket i bion igår, båda var rätt sega. Istället åt vi baconsallad, sambon spelade dator i tre och en halv jävla timme och jag glodde på b.la. "Generation fett" och blev ännu mer motiverad till att träna. Men ikväll åker vi till Heron och kollar på Yes-Man!

Tillbaka från centrum. Nu är jag stolt ägare av ett par träningsbyxor i extremt skönt material, ett sport-linne med inbyggd tutt-hållare och t.o.m. en vattenflaska. En knallrosa. Resten fick bli svart, säkert kort. Ingen risk för tros-show eller svettlökar. Flaskan fick bli i chockfärg så att jag snabbare hittar den när jag blir törstig och svimfärdig, vilket antagligen kommer ske efter ungefär 4 minuters träning. Bäst att vara på den säkra sidan.

Kl 19.00 blir det bio med sambon; Benjamin Buttons otroliga liv. Hört mycket bra om den, och en film med Brad Pitt kan ju omöjligt vara dålig. Om filmen suger har man iaf något trevligt att titta på liksom.

Jaha, ännu en ledig dag. Känns rätt trevligt faktiskt. Det är ju så inihelvete pissigt väder, och då känns det rätt lagom att sitta i soffan med smutsiga mjukisbyxor, randiga strumpor och för stort linne. Men faktum är att jag trots vädret måste kila ner på stan så småningom. Varför? Jag ska köpa träningskläder! Yes, you freakin' heard me. Under lunchen igår ringde Elina och frågade om jag ska med och träna på polis-gymmet imorn (alltså idag). Och jag var faktiskt inte ens svår-övertalad. Mer taggad faktiskt. Så kl. 15.10 ska vi mötas utanför polishuset och sedan ta i för kung och fosterland. Det känns märkligt, jag har ju inte varit i ett gym på ca två år. (Hade årskort förut, utnyttjade det högs 20 gånger). Tillbaka till träningskläderna. Eftersom jag ändå har planer på att börja promenera när vädret börjar tillåta, kan jag lika gärna satsa på någon typ av träningskläder. Inga seriösa för typ 700:- från Stadium kanske, men ändå. Jag tror stenhårt på tanken att man blir mer motiverad beroende på vad man har på sig. Detta gäller ju (iaf för mig) i vardagen, så varför skulle en promenad/träningspass vara annorlunda.

Det här med smörgåsmargarin. Fram tills ungefär två månad sedan ägnade jag aldrig en tanke åt smörgåsmargarin. Jag bredde mina mackor med det som fanns; that's it. Den enda åsikt jag hade var att Bregott var jobbigt pga av sin hårda konsistens, det tog ungefär en kvart att få det mjukt och mackorna gick sönder om de var riktigt färska. Men nu mina vänner, nu har det skett förändring. När jag & sambon åker och storhandlar plockar vi varsitt paket smörgåsmargarin från hyllan. Sambon köper Lätt&Lagom eller Lätta medan jag prompt ska ha mitt eget Bregottpaket. Yes, you heard me. Bregott. Jag har nyligen upptäckt anledningen till varför jag aldrig riktigt har varit en smörgås-älskare. Det beror på vad man brer på mackorna. Seriöst. Bregott är som en smekning för smaklökarna, som pricken över i:t, som... ja, det som gör mackan. Gott, lagom saltigt, smakar äkta. Det är faktiskt så gott att jag numera brer ett tjockt lager. Och att det är hårt? Jag har kommit på knepet. Istället för att ta en klump smör så skrapar man upp det på smörkniven, på så sätt mjukas det upp.

En flaska vin, tequila och svenska lantchips tillsammans med Elina är ju inte helt fel en lördagskväll. Vore dock skönt att vara ledig imorn.

Jodå, jag hostar fortfarande. Och jag är inte 100% återhämtad, en influensa sätter sina spår... Men jag överlevde ännu en arbetsdag! Dock med en aning yrsel och huvudvärk. Men det känns bra att vara tillbaka igen, att vara hemma mer än 2 dagar  rad suger. Hårt. Framförallt när man är sjuk, för då kan man inte fördriva dagarna med att typ... handla. Förvisso bra, för jag behöver varken fler skor eller t-shirtar. Men ack så tråkigt. Men jag måste erkänna; jag har 2 presentkort på HM som ligger och bränner i plånboken och som bara vill spenderas... Försöker febrilt komma på något behov, men jag hittar inget. Inget, känns riktigt tråkigt faktiskt. Äh, nått kommer jag nog på. En midjehög kjol, eller en snygg höghalsad t-shirt, eller ett par brallor...

Förövrigt luktar det förjävligt i hall/kök just nu. Häromdagen körde vi operation städning i lägenheten och fyllde en stor soppsäck med grejer som ska slängas. Av någon anledning även ätbara ting. Dessa har nu börjat lukta något hemskt och halva lägenheten luktar sopptipp. Tanken var att Jonas skulle ta med den till sitt jobb och slänga den i en container, men det visade sig att där inte finns någon container längre. Big success. Så nu kommer den stå här och lukta skit hela helgen, om han inte "råkar" tappa den i något dike.

Jag har världens bästa bantningsmetod att dela med mig av. Fuck GI, räkning av kolhydrater och annat tjafs; ligg hemma med influensan minst en vecka! Fungerar utmärkt! Garanterar att du kommer tappa minst 2 kg (jag lyckades med 3). Köpt jeans som du knappt kommer i? Well, efter influensan kommer du i dem utan problem! Det finns i och för sig en risk att brallorna kommer vara för stora och sitta som crap, men du kan i alla fall bära dem utan att behöva ha knappen uppknäppt! Det kan även se ut som om du kommer att tappa dem närsomhelst och som om du har skitit på dig, men som sagt, hellre kunna få på dig dem än inte. Och inte nog med det! Har du riktig tur börjar revbenen sticka fram ovanför pattarna, sådär riktigt benigt snyggt. Jag har lyckats! Hela 2 revben!

Stay positive, right?

Skämt å sido. Jag är medveten om att jag ibland beklagar mig över min feta röv och extra-fett på underkroppen. Men jag ångrar mig. Jag tar tillbaka allt. Var är min rumpa? Vi är många som undrar. Pappa kom förbi jobbet igår och frågade om jag ville ha något. En Loka med smak, svarade jag. 5 minuter senare kom han tillbaka med en Loka, en smoothie och 2 kexchoklad. Tror att även han såg mina pösiga brallor.

Imorn är det återgå-till-livet-dagen. För vet ni vad? I övermorgon ska jag (äntligen!) jobba. Och jag har varit feberfri idag! Hostar visserligen som en sönder-rökt gammal lodis, men en feberfri sådan. Det finns hopp om livet, trots allt. Tillbaka till imorn... Imorn ska vi upp i tid och äta frukost(!) med te och frallor. Sedan ta en lagom kort promenad (måste få luft och vänja kroppen vid att röra på mig). Efter det ta en dusch och jag ska fan i mig föna håret så att det återfår sin volym (har haft mössa i 5 jävla dagar). Sen blir det vitaminchock i form av fetaste fruktsalladen någonsin. Och c-vitamindryck, hostmedicin, thé och slemlösande. (Lät ju charmigt, slemlösande, eeh). Resten av dagen ska spenderas med 2 skräckfilmer och xbox-3.60 (sambon köpte en dosa till mig häromdagen så nu kan vi spela samtidigt). För övrigt har det dykt upp ännu ett friskhetstecken: jag äter och äter och äter-men jag är ändå hungrig! Fantastiskt. Behövs, med tanke på att mina jeans som satt någorlunda tajt för 1 vecka sedan inte sitter tajt längre. De hänger i rumpan och är pösiga i låren. Skojar inte. Och min bh är plötsligt för stor. Inte helt kul alltså.

Det är ju helt jävla sanslöst. Vaknade 05.30 nyårsaftonsmorgonen, svettig som en gris. Grattis! 39 graders feber. Och mensvärk. Gott nytt jävla år. Firade nyår liggandes i sängen, hela dagen. Sov, svettades, frös, åt inte ett piss. Drack vatten på tolvslaget. Stänger av telefonen, orkar inte sms. Orkar inte lyssna. Orkar inte prata. Nyårsdagen såg likadan ut, dvs säng. Och feber. Icke att förglömma; hostan började krypa sig på. Och den värsta huvudvärk jag haft i hela mitt liv. Börjar tro att jag har migrän. Fredagen; wooow, har förflyttat mig från säng till soffa!!! Orkar se på tv!!! Idag fick jag för mig att jag blivit feberfri och "jag svettas bara för att det är så varmt härinne". Tog nyss tempen. 38 1/2. Feber i 4 jävla dygn. Och skitmycket snor. Och röda ögon. Och yrsel. Mitt ljusgrå linne är antagligen en nyans mörkare på ryggen, av jävla svett. Och mina lungor ligger förmodligen upphostade på golvet nånstans i lägenheten. Men nu är det så att jag dessutom inte har ätit något annat än 1 sallad och 1 portion makaroner & köttfärssås på 4 dygn. Yr? Sliten? Känsla av hopplöshet? Totalt jävla körd? That's me.

Skjut mig i huvudet så slipper jag göra det själv.