PISS.

... och jag som trodde att jag var helt återställd. My ass att jag var. Vaknade vid nio i morse, pigg och sugen på att komma tillbaka till jobbet. En timme senare tror jag att jag ska dö, ungefär. Det kändes ordagrant som om hjärtat satt i magen för hela magen bultade, jag kallsvettades, fick knappt i mig någon frukost och kände mig allmänt skakig. Men "screw this, jag kan visst jobba" tänkte jag. Så jag grinad en skvätt pga allt elände, tog på mig jackan och stövlarna och begav mig till jobbet. Dagen gick bättre än förväntat, även om jag stundvis fick gå och dricka vatten för att dämpa hungern. En frukost bestående av några gurk och paprika-bitar kändes inte helt stabilt. En liten macka till lunch. Ja, ni hajar hur jag kände mig. Totalt svimfärdig.

Ja, så bortsett från att jag mår skit så är allt som det ska. Tur att jag är ledig imorn och i helgen, känns nödvändigt. Fattigt, men nödvändigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0